2 hotell funna, Visar 1 – 2:
Kontrollera tillgänglighet
Incheckningsdatum:
Utcheckningsdatum:
Sortera efter

Valuta(Prices include tax):

Ringvägen 6, 133 80 SaltsjöbadenGBP 85 - 151

gästens värderin: N/A
Detta hotell ligger i början av Stockholms skärgård, 200 meter från Saltsjöbadens tågstation. Här har du kostnadsfri tillgång till Wi-Fi och p… More
SEK 1,100 - 1,500

Grand Hotel Saltsjöbaden

Hotellvägen 1, 13383 SaltsjöbadenGBP 98 - 133

gästens värderin: N/A
I det vackra Saltsjöbaden, som ligger i Stockholms skärgård på bara 15 minuters bilavstånd från stadens centrum, finner du Grand Hotel Saltsjöb… More
 

Saltsjöbaden: Guide



Saltsjöbaden är en tätort i Nacka kommun. Den blev köping (samhällsbildning)|köping 1909 genom utbrytning ur Nacka kommun, som den återförenades med 1971.

Saltsjöbaden omfattar Neglingeön, en halvö som ligger vid Östersjön, mellan Baggensfjärden och Neglingeviken och har en yta av ungefär 75 hektar och är förenad med fastlandet genom ett näs vid Rösunda, samt området väster om Neglingeviken till Lännerstasunden och Baggensstäket i norr och till Erstaviken i söder.

Historia


År 1891 köpte Knut Agathon Wallenberg|K.A. Wallenberg delar av Nacka och Tyresö socken, Svartlösa härad, Stockholms län. Vid bildandet av Saltsjöbanan|järnvägsaktiebolaget Stockholm-Saltsjön, som övertog bolaget äganderätten till området. Bolaget anlade på östra stranden av halvön ett hotell i tre våningar och på en mindre ö, en restaurang med sommarhotell, även den en slottslik byggnad (båda efter ritningar av E. Josephson). Restaurangen brann ned i mitten på 1950-talet. På ett par holmar söder om hotellet byggdes två badhus. Badhusen flyttades senare till nuvarande Restaurangholmen. Vattnet vid Saltsjöbaden är ovanligt saltrikt för att vara inomskärs. Omgivningarna är natursköna och besöktes, liksom hotellet och restaurangen, mycket av stockholmsbor. Det var också välbeställda stockholmsbor som bebyggde samhället och där skapade sig villor.

Där tillkom även ett fullständigt läroverk, sanatorium (en monumental, borglik stenbyggnad i sex våningar) med pensionat, avdelningskontor för Stockholms enskilda bank, enskilt praktiserande läkare. Även som turistort var Saltsjöbaden mycket besökt och det var en medelpunkt för Stockholms idrottsliv: segling på sommaren, på vintern isjaktssegling, skridskoåkning och skidlöpning, särskilt backtävlingar i Karlsbaderbergets nordsluttning söder om Neglingeviken (en 62 m hög backe).

År 1913 bildades även en egen församling, sedan samhället fått en kyrka, Uppenbarelsekyrkan, uppförd efter ritningar av Ferdinand Boberg och konstnärligt smyckad av bland andra Carl Milles (kopparportar med mera) och Olle Hjortzberg (freskmålningar). I Saltsjöbaden fanns även ett fåtal industrier, till exempel båtvarv, flera handelsbodar och många hantverkare. Invånarnas antal var 2 255 vid 1914 års slut.

Omkring 1950 införlivades Älgö, Gåsö med flera småöar som tidigare hört till Tyresö.

.]]

Saltsjöbanan


Förbindelsen med Stockholm bedrevs dels genom ångfartyg|ångbåtar, dels genom en 15,3 km. lång, normalspårig järnväg. Från Stadsgårdshamnen, där den anslöt till statens spår, gick den genom en 643 meter lång tunnel under Ersta till före detta Södra varvet, därefter på tre viadukter, innan den nådde gränsen till Stockholm vid Henriksdal och ytterligare genom en tunnel (335 meter lång) och därefter nästan hela vägen på bankar eller i skärningar. 1913 fullbordades en 2,5 km lång grenbana från Igelboda station till Vårgärdet (Solsidan) för att möjliggöra bebyggandet av Saltsjöbadens södra del vid Vårgärdssjön och Erstaviken. I samband med järnvägstågen fick Saltsjöbaden ångbåtsförbindelse dagligen under sommartid med bland annat Dalarö, Nynäshamn, Gustavsberg, Tyresö, Runmarö och Sandhamn.

Järnvägen som tidigare var enskild - Stockholm Saltsjöns Järnväg - SSnJ ägs numera av SL och trafiken bedrivs med modifierade tunnelbanevagnar.

Se även


Saltsjöbadsavtalet


This "Travel Guide" section is drawn from the Wikipedia article "Saltsjöbaden". We hope you will edit and improve it. It is available under the terms of the GNU Free Documentation License.