Södertälje kommun: Handbok, Hotell, Karta & Bilder
Svenska|
SEK 520 - 1,360 Tvetagården
 Detta traditionella vandrarhem på landsbygden ligger vid sjön Måsnaren, bara 5 minuters bilresa från centrala Södertälje. Här erbjuds gratis Wi… MoreSEK 756 - 2,490 Scandic Skogshöjd
 Detta hotell ligger 10 minuters promenad från Södertäljes centralstation, och 30 minuters bilresa från centrala Stockholm. Här finns gratis gym, … MoreSEK 586 - 1,790 Scandic Södertälje
 Detta hotell ligger bredvid motorvägarna E4 och E20 och 15 minuters promenad från tågstationen Södertälje hamn. Det erbjuder kostnadsfri tillgån… MoreSEK 995 - 2,645 Quality Hotel Park Södertälje City
 I hjärtat av Södertälje - på gångavstånd från stadens affärer, museer, aktiviteter, restauranger och kollektivtrafik - ligger Quality City Par… More | ||||||||||||||||||||||||
Södertälje kommun: Guide
Södertälje kommun är en kommun i Södermanland|Sörmland tillhörande Stockholms län.
Administrativ historik
Den nuvarande kommunen är ett resultat av en rad indelningsförändringar som skett från det att 1862 års kommunalförordningar implementerades den 1 januari 1863. Vid detta datum inrättades socken|socknarna som landskommuner och staden fick sitt första stadsfullmäktige.
1911 inrättades Järna municipalsamhälle i Överjärna socken och 1924 Igelsta municipalsamhälle i Östertälje.
1946 inkorporerades Västertälje i Södertälje stad.
När 1952 års Kommunreformer i Sverige|kommunreform genomfördes lades Ytterenhörna och Överenhörna samman till Enhöna landskommun (då i Södermanlands län), Hölö och Mörkö till Hölö landskommun, Vårdinge, Ytterjärna och Överjärna till Järna landskommun. Tveta övergick till Östertälje, medan Turinge förblev oförändrad. Taxinge införlivades med Mariefreds stad i Södermanlands län. Södertälje stad påverkades inte av denna reform.
Nästa indelningsreform genomfördes stegvis åren 1963-1971. Det första året lades Östertälje samman med Södertälje. 1967 överfördes Enhörna till Stockholms län och införlivades med dåvarande Södertälje stad.
1971 infördes enhetlig kommuntyp och Södertälje kommun bildades då staden lades samman med Hölö, Järna och Turinge samt Taxinge församling som överfördes från Södermanlands län.
I de västra kommundelarna bedrevs en viss opinionsbildning för utträde ur den nya kommunen. 1999 kröntes detta med framgång när när Nykvarns kommun bildades genom en utbrytning ur Södertälje. Se vidare denna.
Kommunvapnet
Blasonering: I blått fält en bild av Sancta Ragnhild med klädnad av silver, krona, gloria och stav av guld samt tt rött grekiskt kors på bröstet. Då vapnet utarbetades på 1930-talet togs en tradition om S:ta Ragnhild upp, på grund av hennes förmodade ankytning till Södertälje. S:ta Ragnhild hade förekommit på ett 1600-talssigill, men då försedd med visa attribut som inte hörde dit. Vapnet kunde fastställas av år 1935. Vid kommunbildningen 1971 hade ingen vapenförande del tilförts varför vapnet, i något förenklad form, kunde registreras i PRV år 1983.
Historia
Det exakta årtalet när Södertälje|Södertälje Stad (då vid namn Telge) fick sina stadsprivilegier är inte helt klarlagt. Dock är de flesta idag eniga om att detta inte inträffade efter år 1386. Vissa historiker menar dock att stadsprivilegier kan ha utdelats så tidigt som år 1000. Det första årtalet som i skrift förknippas med staden är dock år 829, då missionären Ansgar besökte Birka.
För att bevaka infarten till Södertälje och Mälaren från havet befästes Mörkös norra udde redan under 1200-talet. På 1400-talet uppfördes där ett slott som, tillsammans med stora delar av Sörmlands kust, förstördes av ryssarna under 1700-talet. Hörningsholms slott uppfördes på samma plats i mitten av 1700-talet, och är idag i privat ägo.
Under Öknebo, Hölebo härad|Hölebo och delar av Svartlösa härad. Telge län delades sedan upp mellan Södermanlands län|Sörmlands- och Stockholms län. Under sent 1400-tal förlorade Telge Hus mycket av sin betydelse, och övergavs därför. Under tidigt 1500-tal beskrevs borgen som ”omkullfallen”.
Det första kända namnet på Södertälje var Tælgia eller Tælga (andra stavningsvarianter: Tcelghia, Tcelge). Vissa anser att detta namn härstammar från ett fornsamiskt ord för ”näs eller landtunga mellan två vattendrag”. Andra menar att förklaringen ligger i ordet ”Tälja”. I Södertäljes fall menar man alltså de smala vikarna mellan Östersjön, Mälaren och själva staden. Namnets stavning moderniserades senare, och staden kom att kallas för ”Telge”. Detta namn användes ända fram till år 1622, då man lade till ordet ”söder” för att skilja staden från Norrtälje, 11 mil nordost om staden. I och med stavningsreformen som genomfördes under 1900-talets början ändrades återigen stavningen från Södertelge till Södertälje. Namnet ”Telge”/”Tälje” lever dock kvar, och är idag namnet på flera platser och företag i staden. Däribland finns Telgekoncernen, stadsdelen Tälje och det före detta Täljegymnasiet.
Från början använde Södertälje i sitt sigill. Vid 1600-talets början kändes han dock en aning omodern, och man valde då att leta efter andra potentiella kandidater till att vara stadens skyddshelgon. Valet föll på Sankta Ragnhild – troligtvis mycket beroende på Sankta Ragnhilds kyrka, som ligger på Stortorget, Södertälje|Stortorget.
På tidigt 1700-tal drabbades hela området runt Södertälje av pesten, samt involverades i det stora nordiska kriget. De ryska trupperna som slog läger vid Igelstaviken brände ner en tredjedel av staden. Detta skedde även längs stora delar av ostkusten, och drabbade därför även många av de mindre orter som idag införlivats med Södertälje.
1809 invigdes den ”nya” Södertälje kanal, och för första gången på över 1000 år var vattenvägen mellan Östersjön och Mälaren öppen och farbar. Dock hade flera försök att åter öppna vattenvägen gjorts sedan vikingatiden. Under 1400-talet lät Engelbrekt Engelbrektsson göra vissa arbeten med att rensa upp, och gräva i kanalen. Arbetet avslutades dock inte. Karl XI återupptog arbetet, och byggde en kanal mellan sjön Maren i centrala Södertälje och Igelstaviken. Denna kanal underhölls dock mycket dåligt och förföll med tiden. Rester av den är dock fortfarande synliga på sina håll. Framför allt delen mellan Scanias huvudkontor och Pershagen där vattenvägen i stort sett fortfarande är öppen. Det var slutligen under Erik Nordewalls ledning mellan åren 1806 och 1809 som kanalen fick en sluss, och blev farbar hela vägen från Mälaren till Östersjön. Detta var speciellt viktigt för de mindre orterna runt Södertälje, då den nuvarande kommunen har ”kust” mot såväl Mälaren som Östersjön.
Under tidigt 1900-tal hade Södertälje kanal|kanalen återigen blivit alldeles för smal och slingrig för dåtidens moderna fartyg. Under 1920-talet grävdes kanalen återigen om, och utrustades då även med en ny sluss. Slussen, som fortfarande är i bruk, är den största i Norden. Under 1970-talet genomfördes ytterligare bredd- och bottenarbeten i kanalen.
1946 införlivades Västertälje|Västertälje kommun med Södertälje. Området fortsatte att vara en egen kommundel i Södertälje kommun fram till sena 1990-talet. Den del av Södertälje som tidigare tillhört Västertälje består framför allt av stadsdelarna Geneta, Karlhov, Lina hage (vanligtvis endast kallat Lina) och Ronna i de norra och västra delarna av staden. I hela Västertälje bor det omkring 15 000 personer. Västertälje församling är fortfarande en egen församling inom svenska kyrkan.
År 1963 införlivades Östertälje|Östertälje kommun. Igelsta var ett eget municipalsamhälle i Östertälje mellan den 12/12 1924-31/12 1952. Viktigt att tillägga är att Östertälje inte skall förväxlas med Östertälje församling, som omfattar hela den del av Södertälje som ligger öster om kanalen, där Östertälje ingår. I ortens centrala delar ligger kyrkobyggnaden Alla helgons kyrka.
Allt sedan bildandet av Södertälje kommun har flera mindre orter velat bryta sig ur och bilda egna kommuner. Den enda gången detta har genomförts var år 1999, då Nykvarn tillsammans med Turinge och Taxinge bildade Nykvarns kommun. På senare år har även Järna uttryckt intresse för att bryta sig ur Södertälje. Än så länge har dock de kalkyler som gjorts visat på stora ekonomiska merkostnader med att bryta sig ur, då man måste erbjuda en viss kommunal service som idag vanligtvis erbjuds i Södertälje. Nykvarns kommun har dock betonat att de idag har större eget inflytande som egen kommun. Där har man löst det så att man köper vissa tjänster från närliggande kommuner. Bland annat saknar Nykvarn helt gymnasieskola.
Orter i kommunen
Södertälje
''Huvudartikel: Södertälje
Södertälje är kommunens största ort samt centralort. Det är också den enda av kommunens tätorter som tilldelats stadsprivilegier, vilket skedde någon gång runt år 1000. Inflyttningen till staden började på 600-talet, under Sverige under förhistorisk tid|Sveriges förhistoriska tid, då landhöjningen hade gjort nuvarande Södertälje kanal så grund att den inte längre var farbar. Då man nu behövde släpa båtarna över det trånga näset med handraft bildades många arbetstillfällen vilket bidrog till inflyttningen.
Under mitten av 1800-talet nådde järnvägen Södertälje, och man började då etablera sig som kurort. Det var även i samband med detta som Södertälje började kallas för kringelstaden, då man vid denhär tiden började baka s.k. Södertäljekringlor.
Södertälje domineras idag av sjöfarten igenom Södertälje kanal|kanalen, samt sina två storföretag AstraZeneca och Scania. Stadens centrala delar är främst områdena omkring Storgatan, Södertälje|Storgatan, Stortorget, Södertälje|Stortorget, Marenplan, Olof Palmes plats, Saltsjötorget samt Järnagatan.
Järna
''Huvudartikel: Järna
Från den 8/9 1911 var Järna eget municipalsamhälle i Överjärna kommun. 1952 bildades Järna kommun igenom en sammanläggning av Vårdinge-, Överjärna- och Ytterjärna|Ytterjärna kommun. Municipalsamhället upphörde nyåret 1956, och nyåret 1971 införlivades Järna med Södertälje kommun.
Näringslivet i Järna domineras av de Antroposoferna|antroposofiska verksamheterna. Antroposofin fick fäste i Järna så tidigt som 1935, och driver idag allt från vård- och rehabiliteringsanläggningar till kulturcentrum. Den mest kända enskilda verksamheten är kanske Vidarkliniken (sjukhus som behandlar med alternativ medicin), som har avtal med flera svenska landsting.
Järna har även gjort sig känt för sin biodynamiska odling och försäljning av s.k. Saltåbröd, samt det kulturella centrumet Kulturhuset i Ytterjärna.
De antroposofiska verksamheterna sysselsätter nästan 2000 personer, vilket till och med gör dem större än Lantmännen AXA, och dess dotterbolag Kungsörnen vars huvudkontor ligger i Järna. Idag finns det även ett flertal golfbanor runt Järna, till exempel Kallfors GK och Järna GK.
Pershagen
''Huvudartikel: Pershagen
Tätort tillhörande Södertäljes postort, vilken vanligtvis anses vara en villastadsdel. I Pershagen ligger järnvägsstationen Södertälje Syd som i dagsläget är den enda fjärrtågsstationen i kommunen.
Bebyggelsen domineras av villor, och prisnivån på dessa har under de senaste årtiondena legat väl över andra områden i staden. Det bedrivs nästan ingen näringsliv|näringsverksamhet i Pershagen, vilket gör att de flesta av invånarna i orten pendlar till centrala Södertälje. Till Pershagen går det flera olika stadsbussar. Där finns även ett stadsdelscentrum med restaurang, matbutik, solarium, presentbutik och liknande. Dessutom har man ett mindre Pershagens kapell.
Hölö
''Huvudartikel: Hölö
Hölö ligger längsmed Nyköpingsbanan och var en egen kommun fram till 1971, då den införlivades med Södertälje. Dåvarande Hölö kommun omfattade ett större landområde invid Himmerfjärdens västra strand. Bland annat införlivades Mörkö kommun med Hölö år 1952.
P.g.a. närheten till Vagnhärad och Södertälje är serviceutbudet i Hölö begränsat. I Hölö finns dock bland annat högstadieskola och ett antal butiker. Dessutom finns en mindre idrottsplats med fotbollsplaner, löparspår och en mindre idrottshall bunden till skolan. Kommunikationerna består av busstrafik till Södertälje. Dock har det länge diskuterats om Hölö skall få en lokaltågslinje till Södertälje via Järna.
Mölnbo
''Huvudartikel: Mölnbo
Mölnbo är ett mindre samhälle i Vårdinge i kommunens sydvästligaste delar. På orten finns det ett mycket begränsat serviceutbud. Bland annat finns det en matbutik och ett bibliotek. I dagsläget är Mölnbo kanske mest känt för sin årliga filmfestival som hålls i Mölnbo Bio. Mölnbo är beläget längs Västra stambanan, och har en egen lokaltågsstation där lokaltågen mellan Södertäljes centralstation och Gnesta gör uppehåll.
Enhörna
''Huvudartikel: Enhörna
Enhörna är ett vanligt samlingsnamn för flera orter på Enhörnalandet. Enhörnalandet sammanfaller med Enhörna församling, och Enhörna kommundel i Södertälje kommun. Enhörna kommundel bildades år 1967, när Enhörna kommun gick upp i Södertälje. Kommunen Enhörna bildades i sin tur igenom en sammanslagning av Ytterenhörna|Ytter- och Överenhörna år 1952.
På Enhörnalandet ligger tätorterna Vattubrinken, Sandviken, Södertälje kommun|Sandviken och Ekeby, Södertälje kommun|Ekeby. Ekeby brukar anses vara Enhörnas centralort, eftersom huvuddelen av servicen finns där. Byarna Tuna, Södertälje kommun|Tuna, Stjärna och Aska samt Nöttesta ligger också i Enhörna.
Externa länkar
This "Travel Guide" section is drawn from the Wikipedia article "Södertälje kommun". We hope you will edit and improve it. It is available under the terms of the GNU Free Documentation License.